Stèle hommage révolt Eli Maronnage

Mèt annavan bann shèf maron an « héros »

LIBERTÉ D’EXPRESSION

La révolt bann zésklav Sinlé, anmné par « Elie » an novanm 1811 lé dovni in komémorasyon inkontournab ék lo « komité élie » piloté par lo dalon Ivrin Rosalie dopi son fénésansaz par par in bann militan kiltirél po listwar la Rényon  konm « SUDEL FUMA/RASINE KAF/FRANSWA SINTOMER/IVRYN ROSALIE ékonsor ».

Lo priz konsians bann zésklav po rogroup azot par zot mém po zot mém kont bann « mét »/kont laplikasion « lo kod nwar » la éspasé égalman si koté «  »sintandré/sinteroz/sinbénwa »(1730)/tantativ révolt sintandré « 1779 »/révolt de sintandré (1799)/konplo de sinteroz (1833)/révolt sinbénwa mém si bann drwa sivil/politik té akordé po bann « lib de koulér ».

La révolt Sinlé an novanm 1811 la été in konfrontasion dirék dési plizir zour « inn gér » anti kolon, anti ésklavazism ék sakrifis bann zésklav ék zot famiy po libér azot zot mém(lo maronaz).

So parti « konsiantizasion/organizasion/révolt » bann zésklav ék lo maronaz i mét touzour pa bann « shéf maron » annavan konm « héros » mé touzour konm « victimes » par zinstitision  locales par bann « stéles » fané inpé partou.

Akoz ?

An 2021 noré ankor travay po fé domanir bonpé Rényoné ali byin dann kokodtét. 

Sharl Sintomer Mouvman Lantant Koudmin

Chaque contribution publiée sur le média nous semble répondre aux critères élémentaires de respect des personnes et des communautés. Elle reflète l’opinion de son ou ses signataires, pas forcément celle du comité de lecture de Parallèle Sud.

A propos de l'auteur